Fingrar & armbågar – skador, skadeförebyggande övningar och träningstips 14/3

Arm och hand kväll
– mingel med fysioterapeut & tränare

Bakgrund

Att ge sig upp på klätterväggen är inte helt riskfritt. Både akuta olyckor och överbelastning kan resultera i skador varibland fingrar, armbågar och axlar är särskilt utsatta (Jones, Asghar and Llewellyn, 2007; Schöffl et al., 2015; Grønhaug, 2018). Även hos unga, växande klättrare tycks fingerskador utgöra en majoritet och stressfrakturer i tillväxtzonerna är ett stort problem (Schöffl et al., 2018).

Friska, starka armar och fingrar är dessutom av stor betydelse för klättrarens prestationsförmåga. I en jämförelse mellan fyra olika muskelgrupper (skulderstabilisatorer, bålens framsida, armbågsböjare och greppmuskler) visade sig armbågens och framförallt fingrarnas ”böjarmuskler” vara mest avgörande för studiedeltagarnas kapacitet, mätt i antal förflyttningar till och med utmattning (Deyhle et al., 2015). I en annan jämförelse, denna gång mellan klättrare på olika nivåer (nybörjare, skickliga och elit), kunde man se att klätterspecifik överkroppsstyrka (f.f.a fingergreppstyrka) och kapacitet (f.f.a armhopp) var högre hos mer erfarna klättrare, samtidigt som generell överkroppsstyrka var lika oavsett nivå.  Samma studie konstaterade även att träningsbara faktorer var starkare korrelerat med klättrarnas förmåga jämfört med antropometriska faktorer (så som längd, vikt eller axelbredd) (Laffaye, Levernier and Collin, 2016).

Kort sagt, finns det goda skäl att jobba med och ta hand om dig själv ända ut i fingerspetsarna!

Syfte

Syftet med kvällen är att dela expertis och kunskap inom området armar och händer. Har du funderingar, frågor eller erfarenheter inom ämnet armar, händer och klättring kom då och mingla med oss. Känner du dig helt vilsen så kom ändå! Vi finns på plats från klockan 18:00- 20:00

Metod och material

Susanna (fysioterapeut) och Sandra (tränare) finns på plats i gymmet. De visar sina favoritövningar för starka och hållbara armar, handleder och händer samt pratar om rörelsemönster och muskelaktivering i klättring.

Susanna är vår ”in-house” fysioterapeut på Klättercentret i Malmö. Hon tog sin sjukgymnast-examen 2011 och har sen dess vidareutbildat sig inom artist- och idrottsmedicin. Utöver sin egen verksamhet Piculell PhysioArts är Susanna aktiv på Lunds Dans och Musikalgymnasium, Malmö Musikhögskola och med Sveriges damlandslag i volleyboll. Med lång erfarenhet som gruppträningsinstruktör håller hon även klasser i Pilates, Yoga och Löpning.

Sandra är huvudtränare på Klättercentret i Malmö. Hon tog sin examen inom molekylär cellbiologi 2017 och har sedan dess forskat inom immunologi och jobbat på Klättercentret med kurser, utbildningar och event. I sidan av sin akademiska och yrkeskarriär har hon tränat för klättring i 5 år, deltagit vid flertalet nationella och internationella tävlingar samt klättrat på stenbumlingar runt om i världen. 

Läs och lär tips

Finger-tape

Pulley injuries Explained Part 1 (Matt Stefano)

Pulley injuries Explained Part 2 (Matt Stefano)

Pulley Injuries Explained – Part 2

 

Kom och häng med oss!

Referenser:

Deyhle, M. et al. (2015) Relative importance of four muscle grouops for indoor rock climbing performance. Journal of strength and conditioning research, 29(7), pp. 2006–2014.

Grønhaug, G. (2018) Self-reported chronic injuries in climbing: who gets injured when? BMJ Open Sport & Exercise Medicine, pp. 1–6.

Jones, G., Asghar, A. and Llewellyn, D.J. (2007) The epidemiology of rock-climbing injuries. British journal of sports medicine, [Online] Available from: doi.org/10.1136/bjsm.2007.037978.

Laffaye, G., Levernier, G. and Collin, J.-M. (2016) Determinant factors in climbing ability: Influence of strength, anthropometry, and neuromuscular fatigue. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 26, pp. 1151–1159.

Schöffl, V. et al. (2015) Injury Trends in Rock Climbers : Evaluation of a Case Series of 911 Injuries Between 2009 and 2012. Wilderness & environmental medicine, (26), pp. 62–67.

Schöffl, V. et al. (2018) Pediatric and adolescent injury in rock climbing. Research in Sports Medicine, 26(1), pp. 91–113.

Publicerat den: 8 mars, 2019 07:39